Lite som en ketchupflaska

Att bygga är lite som en ketchupflaska, först kommer inget och sen kommer allt på en gång.
Två dagar utan bygge, jo, lite småplock blev det. Storhandling, finbesök och heldagsgolf innebar att inte mycket annat hanns med men det blev ett bra avbrott ändå, lite ledighet lära vara nyttigt för kroppen.

På lördagen mobiliserades styrkorna. Dotter med familj hade återkommit från fjällvistelsen. Son med sambo var kvar. Alla vuxna behövdes för nu skulle takstolarna på plats över salen. Vi var alla lite spända över hur det skulle gå.

Först skulle två snedsträvor till på plats. Lite fix runt den för att förhindra att den sjuvar sig. I det här fallet en bräda som skruvas i strävan och överliggaren.

Sen lade vi ut takstolarna parvis på marken. Vinkeln kollades, avstånd bekräftades och hål borrades för den gängstav som ska hålla ihop stolarna i nock.

Takstolarna är alltså samma 150x150 stolpar som de stående. De ska fästas halvt-i-halvt med en 20mm gängstav med muttrar.

Där takstolarna vilar mot hammarbandet har vi gjort kilar som förhindrar stolen från att kana neråt. Här upptäckte vi ett misstag, vi hade monterat kilarna fel. Nåja, det var inte så svårt att åtgärda, fram med skruvdragaren igen!

De temporära 45x45 som hållt pressen uppe togs ner, byggställningar flyttades och alla stegar togs fram. Nu tog vi lunch. I den här familjen äter vi innan vi gör något avgörande eller svårt, det mår alla bättre av!

Sen var det dags för det stora lyftet. En halv takstol i taget lyftes upp och får vila mot den nockbräda som stämpen bär. Nere mot hammarbandet vilar den på kilen. Ett stödjande ben monteras också.

 Sen upprepades manövern på andra sidan och de två halvorna sammanfogades i nock.

Lite justeringar, fix och trix och sen stod den på plats. Faktiskt enklare än vad vi befarat. 4-5 vuxna är nödvändigt, stolpen är tung och den ska upp högt. Det är en fördel att inte vara höjdrädd också.

Takstol nummer två på plats.

Innan kvällen var alla sex takstolar uppe! Starkt jobbad av make och barn med respektive. Jag höll mig på marken, hjälpte till lite där jag kunde och utgjorde återigen beautification committee.
Småtrollen fick nästan fri tillgång till spelplattor den här dagen för att inte vara i vägen i bygget, det var säkrare så. Glass hjälper också.

Kvällens grillade laxsida hade alla gjort sig välförtjänta av. Trots trötta kroppar satt de flesta uppe sent och spelade kort. Kanske en nödvändig avstressning efter en nervös dag. Otroligt att det gick så lätt som det gjorde! Visst behövdes vissa delar justeras lite, framförallt de korta stödbenen. Vridna stolpar ställde också till det men ändå, vi var otroligt nöjda och lättade att det gått så bra.