När sommaren kommer gör den det med besked!

Högsommarvärme i mitten av juni. Skogen brinner igen. Torrt, torrt, torrt. Gräsmattan är brun och vi vattnar vinbär och rosor med rotvattnare för att spara vatten, men de lever en tynande tillvaro. Trots detta kommer de första knopparna på min pyttelilla klängros!

Buskrosen och pionerna klarar sig bättre, de är gamla och välrotade.

Schersminen blommar och doftar ljuvligt av smultron. Jag nyser som aldrig förr för nu blommar timotejen. Grannen slog åkrarna rekordtidigt, kanske för att rädda det som går innan torkan blir för svår.

Vinterveden är staplad, gräsmattan hann klippas ett antal gånger innan torkan slog till. Kanske dags för en åkgräsklippare?

Midsommar firas inte mycket i vårt hus, det är ju bara vi två och ett stort lugn. En enkel sillunch och jordgubbar hör förstås till men annars gör vi inte så många knop.

Bygget då? Jo i ladan har det spikats golvlister och smygar den senaste tiden. Barnbarnen var med en av helgerna och hjälpte till.

En sockel av minerit sitter nu limmad mot murstocken på loftet.

Maken har lekt med limknektar och tvingar och man undrar vad det ska bli?

Jo, det är början till foder runt vårt halvmåneformade fönster och stalldörr. Det är tur att det finns gott om spillvirke att ta av.

Även altanen får sitt, nu har vi prövat och tänkt för att tillslut bestämma oss om staketets utformning.

Lite blandade bredder på virket även där. Vi har ju en förkärlek för det.

Nu längtar vi efter semester så vi kan fortsätta med allt som behövs göras. Men, å andra sidan, vem har bråttom? Det blir klart i sinom tid.