Äntligen!

Så kom han då. Äntligen!
Till lilldrängens stora glädje kom en stoor grävmaskin till oss på eftermiddagen. Ängen fylldes av grävmaskin med tillhörande lastbil och senare en frontlastare.

Den gav sig omedelbart i kast med stubbar och rötter, små stenar, stora stenar och jättestora stenar samt en massa sandjord. 

Lilldrängen var överlycklig, stoor sandlåda! Han ville förstår gräva han med och fick en spade av morfar varefter han gav sig ner i gropen.

Vi räddade en liten groda från att bli krossad, kom med glada tillrop samt hjälpte till att sköta höjd/djupmätningen i hålet.

Eftersom vi gräver nära den befintliga byggnaden måste vi vara försiktiga så den inte undermineras. Sanden vill ju gärna rinna ut från grunden och riskerar att hela byggnaden sätter sig. Det finns en stensättning under och intill muren som får vara kvar för att stabilisera men det innebär också att vi måste tänka om lite vad gäller sulblock och grundmur. Problem är till för att lösas så det kommer att nog ordna sig på bästa sätt till slut.

För några år sedan grävde vi ner vatten och avlopp intill hålet så det gäller att vara försiktig även med det. Vi har visserligen samma grävare efter fyra år så sitter inte alla detaljer.

Några timmar senare var det dags att helgsmål, det vill säga lördag vid 18-tiden är det dag att bryta för mat.

Ingen var sysslolös innan grävningen tog fart, svärsonen drog elkabel under altanen till ett uttag på en stolpe att användas till diverse ändamål. Ett myggfönster tillverkade också för att lillstugan ska få en svalare och myggfri natt.
Maken ägnade sig åt att bygga på några lister på fönstret i ”Snickis” så att innerfönstren sitter fast bättre och därmed ger ett bättre inomhusklimat under den kallare årstiden.

Vi avslutade dagen med en bit grillad karré av vildsvin, inte dumt alls!