Kör aldrig sista åket!

Visst fick vi lära oss att aldrig åka sista åket i backen, det var ju då man skulle rasa och göra sig illa. Detsamma gäller nog sista veckan på semestern. Jag hade ju ont i hela kroppen och nog var det skönt att få vila den när det var dags att återgå till vardagen igen. Maken, som hade en vecka för sig själv i stugan, lyckades även han de sista dagarna och skaffade sig ett rejält ryggskott. Och det genom att städa. Alltså, det ÄR farligt att städa! Nåja, ont i ryggen hindrade honom inte särskilt i bygget så länge han inte böjde sig, vred på kroppen eller gjorde hastiga rörelser. 

Innan ryggontet satt in hade han hunnit röja sly och slå vass i anddammen, hämta bastupanel hos leverantören 8 mil bort, spika lockläkt och måla andra strykningen (första på locket) med rödfärg.

Dessutom satte han upp fönsterfoder och fönsterbänk runt det halvrunda fönstret på loftet. 

Färgen på fodret är en grågrön nyans som enligt Gysinge byggnadsvård lär ha varit vanligt i slutet av 1700-talet tillsammans med det röda och gröna på panel respektive fönster.

Det blev många vändor med ställningar och kanske var det det som fick ryggen att ge upp.

En toalett har också inhandlats och maken har därför legat på alla fyra för att fixa avloppsanslutningen och vattenrör. Det lär ju också vara bra för ryggen, har jag hört.

Bastuväggarna har fått ett lager plyfa och bastutaket sin panel.

Det blir en panel av asp på väggar och tak, ljust och fint!

För att ytterligare utsätta ryggen för påfrestningar så har vi plockat ihop och packat om det som sonen ska få flyttat till sin nya boning söderöver. 

Men nu får även maken vila ryggen en vecka innan vi tar nya tag nästa helg.